♥ Weight


Okej. Nu vill jag förklara en grej angående vikt-grejen!
Jag vet inte vad jag väger nu för jag har inte ställt mig på en fungerande våg på jag vet inte hur länge. Jag gillar bara inte hur jag ser ut idag. Fast om jag ska vara helt ärligt tror jag mycket av min syn på mig själv e lite skev. Jag har helt enkelt inte vant mig vid brösten som kom från ingenstans och självklart gör att jag ser större ut... Vilket egentligen bara är bra eftersom jag alltid haft höfter och rumpa. Men nu är det bara så jag vill slå mig själv! Jag har nåt min biggest point tror jag. För jag har varit en riktig soffpotatis de senaste månaderna och ätit och druckit skräp.. Jag vet att många tkr jag e störd eftersom jag, trots att jag blivit större, fortfarande är smalare än medel liksom. Men mina tankar e så eftersom jag alltid varit mycket smalare än nu, och det stör mig.. Förr kunde jag typ inte se stor ut... Men iaf en annan sak som stör mig är att jag inte vet hur jag ska klä mig nu, kan jag verkligen klä mig som innan? Nej.. Men jag har ju ändå snöat in på lite 50-talsstil och då passar väl lite kurvor?
En annan sjuk sak angående detta är hur fasen kan jag tänka såhär? När jag får massa fina komplimanger dagligen? Borde jag inte fatta då att min nuvarande kroppshydda är fantastisk? Och att jag regelbundet får komplimanger för just min vikt- att jag inte ser lika undernärd ut som innan- kan jag inte fatta? Nepp. Jag vill, trots att jag tkr det är skit fint med kurvor bli benig igen...
Alltså ni får ursäkta mitt virriga inlägg men jag är som nu märker aningen förvirrad, för jag vet att jag har nåt fel i huvet eller nåt. Och har ni nåt smart att kommentera så snälla gör det! :)
peace

Kommentarer
Postat av: Pernilla

Tjooo!!



Precis som du skriver så passar du ju jätte bra med den kropp du har nu :) Och det är snyggare, om inte annat mycket sexiagare, med lite kurvor.



Men jag kan förstår dig till 100%. Jag var själv väldigt smal förr, tills jag gick ur högstadiet var jag alltid den smalaste i gänget, ett såntdär barn som en del trodde var undernärt. I början på Gymnasiet var jag mera lagom. Men jag trivdes inte. Jag visste att jag äntligen fått bröst osv, och att andra troligen tyckte det var snyggare än innan. Men har man hela sitt liv varit en sticka, så är det jäkligt svårt att vara normalkstor, för man känner sig tjock, eftersom man ÄR större än innan, och inga kläder sitter som förr.



Men jag gjorde inget åt att jag gick upp i vikt. Jag hade alltid innan kunnat äta vad som hellst, när som hellst och hur mycket som hellst, utan att lägga på ett gram på kroppen. Så när detta ändrades blev jag stor. Nu 'är jag överviktigt, vilket inte alls är kul, och ja, en och annan bristning letar sig fram om man går från benget till stor :( Inte kul!



Så tänk på vad du äter och hur mycket du rör dig, du behöver givetvis inte gå ner i vikt, men se bara till att sluta gå upp INNAN det känns allt för obekvämt för dig. För om du går upp så mycket att du kommer välja att banta, det är ju då man kan falla för saker som anorexi osv.



Och den dagen du väger dig får du inte glömma att dina bröst utgör ett visst antal gram av den summa vågen visar ;)



Själv hade jag kunnat döda för att få en kropp som din!!

2010-01-07 @ 21:17:10
URL: http://vanillab.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0